Vad jag är
trött på alla dessa råd och regler för hur vi ska leva våra liv! Närhelst man
bläddrar i en tidning eller scrollar på nätet är de där, råden och
rekommendationerna för en bättre hälsa, både den mentala och fysiska hälsan.
Men inte bara det, utan också tips för hur man kan leva ett mera hållbart liv i
vardagen och i bästa fall rädda vår jord från en förödande klimatförändring.
Jag vet att
jag borde dricka ett glas vatten före varje måltid och att jag borde skippa
kakor och choklad. Jag vet att jag inte borde äta efter kl. 19 och sova minst
sju timmar om natten. Och förstås motionera mera, åtminstone tre gånger i
veckan så att jag svettas och får upp flåset.
Den här
sortens råd är inte svåra att förstå, men nog så svåra att följa. Det vet alla
som har försökt. De som författar och ger hälsotipsen får allting att låta så
enkelt och problemfritt. Det är aldrig för sent. Det är bara att börja!
Inte heller
är det svårt att förstå de råd vi får för att leva ett mera hållbart liv, men
minst lika svåra att lyda, eller? En del menar att också små saker kan ha stor
inverkan. Det är inte alls svårt att släcka lamporna i de rum man inte vistas i
eller att sänka inomhustemperaturen. Nej, svårigheterna finns i våra konsumtionsvanor.
Marthaförbundet
uppmanar oss att skära ner på vår konsumtion i alla former och på så sätt
förbättra tillståndet för vårt jordklot och på samma gång vår personliga
ekonomi. Hållbarhet och sparsamhet är orden för dagen.
Jag kan inte
annat än hålla med. Det är klart att det är bättre att välja inhemska livsmedel
än varor som har sitt ursprung på andra sidan jorden, när man handlar mat. Det
är klart att det är bättre att åka tåg och semestra i hemlandet än att flyga
långa vägar söderut. Tänk bara på vilka mängder bränsle det går åt för
transporterna, för att inte tala om utsläppen.
Det är här
motsättningarna och motsägelserna kommer in i mitt resonemang. Om nu alla mot
förmodan, naturligtvis, börjar odla sina grönsaker själva, bara köper det
nödvändigaste och slopar onödig konsumtion, slutar göra flygresor och börjar
leva enkelt och flärdfritt, hur går det då med den omhuldade köpkraften som är
så viktig för landets ekonomi? Det här är ett dilemma som jag har tangerat
många gånger och gör det igen, för jag får det inte att gå ihop. Politiker,
ekonomer och andra förståsigpåare säger att vi måste konsumera för att få
ekonomin att gå runt, medan Marthaförbundet och andra ekologiskt tänkande
framhåller att både jorden och vi själva mår bättre av att konsumera mindre och
mera hållbart.
I tider av
inflation och stagnation blir företag tvungna att lägga ner; flygbolag går
omkull, minkfarmare får minska sin produktion och tillväxten avtar. Hårdrar man resonemanget kan man helt kallt
säga att det gynnar miljön. Jag har aldrig förstått varför det är så viktigt
med tillväxt, men så har jag heller inga kunskaper i nationalekonomi och
obefintliga kunskaper i global ekonomi.
Varför tycks
inte denna, som jag ser det, motsägelse bry politikerna och ekonomerna? Jag
tror att de vet att folk alltid kommer att konsumera, köra bil, flyga land och
rike runt, ingenting kan hindra dem, förutom en total kollaps. Den egna
bekvämligheten och njutningslystnaden går alltid först. Att avstå känns
främmande.
En sak måste
vi ändå vara eniga om: vi kan inte fortsätta leva som vi gör om vi vill ha en
rättvis värld, en dräglig framtid och en beboelig jord för våra efterkommande.
Innan jag
blir för pessimistisk ska jag ägna mig åt lite positivt tänkande. Alla har väl
hört om den levnadsregel som säger att vi varje kväll ska lista tre positiva
saker som har hänt under dagen. Det tipset för ett bättre mående kanske inte är
så tokigt, tänker jag som lätt sjunker in i pessimistiska och depressiva
tankar.
Här är min lista:
1 Bakade bullar (hm, inte så hälsosamt).
2 Köpte blommor till mig själv (onödig konsumtion?).
3 Räfsade i trädgården, äntligen (aj, vad jag fick ont i axeln!).
