söndag 21 oktober 2012

Populär litteratur


20 oktober 2012
Populär litteratur

Det är klart att man vill hänga med i vad som händer i den litterära världen, särskilt när man som jag har litteratur och läsning som ett stort intresse. Jag är också intresserad av vad folk läser och det tycks vara ganska många som läser deckare och vampyrberättelser och 50 nyanser av honom, förstås.

Det är just sådan litteratur som jag avfärdar helt kallt utan att veta vad den egentligen handlar om. Jag läser inte deckare, jag har inte läst Twilightböckerna, jag läser inte chicklit eller mum porn.

Men nu har ett litet tvivel börjat gnaga. Vuxna mänskor verkar vara roade av vampyrer och dejting, för att inte tala om våld och action. När proffskritiker skriver allvarliga recensioner om den nya boken av Camilla Läckberg och när recensenter fördjupar sig i bondagesex som Mr Grey och den oskuldsfulla Anastasia ägnar sig åt (ja, så mycket vet jag), tänker jag att jag gått miste om något. Borde jag läsa Liza Marklund och de andra deckardrottningarna? Borde jag ge E L James en chans?

När miljontals  kvinnor har läst 50 Shades of Grey måste det finnas ett sug i boken. För att förklara genrens popularitet säger man att det finns en beställning på mummy porn.  Så är det väl, även om inte jag har beställt den. Få kritiker vågar säga rent ut att 50 Shades är dålig litteratur, för man vill inte verka pryd och omodern. Författaren, en ganska flamsig typ, bedyrar att hon inte hade en aning om att hennes bok skulle bli en sådan succé som den blivit. Det hade hon visst det. Sex säljer alltid. Men tar vi inte ett steg, många steg, bakåt i vår strävan efter jämlikhet mellan könen när den mest lästa boken just nu handlar om en man som förför en oerfaren kvinna och har henne som  sexslav? Kvinnan lär njuta av att bli tvingad. Innerst inne fantiserar vi kvinnor om att bli tagna med storm och låta mannen göra vad han vill med oss, påstår en del recensenter som söker en orsak till bokens framgång.  Åtminstone vill vi läsa om sadistiskt sex.

”Du måste läsa Stieg Larssons Millenniumtrilogi, den är så bra”, har många uppmanat mig. Jag har sett filmen Män som hatar kvinnor. Den filmen är alldeles för våldsam för mig. Våldet i Larssons böcker försvaras av hans läsare med att författaren kritiserar samhällsordningen och vår tid. Stieg Larsson må vara hur samhällskritisk som helst, men om böckerna innehåller lika råa våldsscener som filmen misstror jag det ärliga syftet. Jag tvivlar inte på att romanerna är välskrivna; S L var en driven författare, men han visste naturligtvis att våld och sex, särskilt i kombination, säljer. Vad är förresten Lisbet Salander för en hjältinna? Tuff, hårdsminkad, tatuerad och piercad till bristningsgränsen och expert på datorer motsvarar hon kanske dagens ideal och hon har förstås blivit den hon är pga alla grymheter hon upplevt. Trovärdig? Nja. Man måste förstås gå djupare än så i sin analys, men hur många läsare gör det?

Var och en bestämmer vilka böcker som är värda att läsa. Jag väljer bort populärlitteraturen och vill slå ett slag för den djuplodande och tankeväckande kvalitetslitteraturen. Vad som är bra litteratur enligt min mening, ska jag återkomma till en annan gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar