Ordning och reda

O, hur härligt aprilsol ler! Den väcker livsandarna. Allt som varit dött börjar spira och allt som varit dolt börjar synas, till exempel damm och smuts. Kanske det inte bara är livslusten som vaknar om våren, utan också städlusten. Dags för vårstädning!

En del mänskor avskyr att städa. Inte jag. Jag tycker om att städa, att ha det rent och snyggt. Att ha välstädat och ordning i skåp och lådor tyder på fantasilöshet, rigiditet och pedanteri, har jag läst någonstans. Det finns ordspråk och talesätt som stöder den tanken. Hör här: ”Better a creative mess than a tidy idleness.” Fritt översatt: ” Bättre en kreativ röra än en prydlig sysslolöshet.”  Och ännu: ”A clean house is a sign of a wasted life.” På svenska: ” Ett städat hem är ett tecken på ett förslösat liv.” Det är alltså det jag gör när jag när jag städar av hjärtans lust i mitt hem; förslösar mitt liv. Min väninna som hör till den råddiga (vilken trevlig finlandism!) sorten, säger att jag städar bort min ångest. Må så vara. Jag vet att min städiver går till överdrift. Ser jag en fläck på golvet eller bordet är jag genast där med trasan. Ligger min mans strumpor på golvet, på väg till tvättkorgen, dröjer det inte länge förrän jag plockar upp dem.

Jag har försökt vara lite slarvig, men det går inte. Det är mot min natur och jag har accepterat att jag är som jag är – en städtant. För mig är det ordning och reda som gäller och så har det alltid varit. När jag var tonåring behövde min mor aldrig tjata på mig att plocka upp efter mig, jag städade och höll perfekt ordning i mitt rum. Min princip är att ha få och utvalda saker och att inte samla på mig onödiga prylar. Kläder som jag inte använt på tio år gör jag mig av med. Förstås sparar jag plagg som har affektionsvärde, till exempel min dotters första lilla klänning och min studentkjol.

Länge har man idealiserat bohemiska och slarviga mänskor. De är charmigt slarviga, ”bohemian chic”. Ur kaos föds kreativitet och kreativa mänskor har många järn i elden och bryr sig inte om att städa. Med mig är det tvärtom; för att jag ska kunna vara kreativ måste det vara ordning runt mig och ju större kaos som råder i mitt huvud, desto mer städar jag. Förresten, att städa kan också vara kreativt.

Inredningsmagasin och damtidningar skriver då och då om hur man ska hålla ordning i sitt hem. Rensa i röran, helst med hjälp av feng shui, så får städandet och sorterandet en magisk och andlig dimension. Jag behöver minsann ingen sådan hjälp på traven, mitt ordningssinne är väl utvecklat.

Min råddiga väninna måste alltid gräva i sina lådor för att hitta vantar som hör ihop när vi ska ta vår söndagspromenad. Jag brukar försynt påpeka att hon kunde, just det, rensa i röran så skulle hon lättare hitta det hon söker. Hon bara grymtar till svar. På våra promenader brukar vi lägga märke till hur enormt stora hus folk bygger nuförtiden. Min väninna förfasar sig över den ekonomiska satsning sådana palats måste kräva och jag, förutom att jag undrar vad invånarna ska göra med allt utrymme när barnen flugit ut, reflekterar över hur många rum de har att städa.