söndag 11 augusti 2013

Välkommen till bibelbältet!



Man måste akta sina ord när man är minister och partiboss. Många, både partimedlemmar, kyrkliga ledare och vanligt folk blev upprörda över det som kd-ledaren Päivi Räsänen sa på ett möte härförleden. Andra blev upprörda över att hon blev kritiserad för att hon sa sitt hjärtas mening.

Nu är det faktiskt så att många kristna tycker precis som inrikesministern att abort är förkastligt, att homosexualitet är synd, eller som de säger, det är inte bögen som är syndig utan hans handlingar, i klarspråk, sex mellan mänskor av samma kön, som är synd. Hur man kan skilja på en mänska och hennes handlingar övergår mitt förstånd. Man är vad man gör. Man väljer vad man gör.

Vissa kristna anser att sex före äktenskapet är fel, en del tycker att kvinnor ska tiga i församlingen. Det finns t.o.m. kristna som säger att det är synd att gå på teater. Det måste de få tycka. Det måste man respektera, men inte förstå. Jag har frågat mänskor som har ovannämnda åsikter varför de tycker som de gör, men jag har aldrig fått någon plausibel förklaring. Det vore intressant om någon kunde förklara för mig hur det hänger ihop, t. ex. varför det är synd att använda preventivmedel. Kom inte och slå mig med bibeln i huvudet! Tänk själv!

Det finns många kristna som är liberala och godkänner kvinnopräster och homoäktenskap. Och det finns sådana, om ock få, som jag , icke-troende ateister som inte hör till kyrkan och som har en humanistisk livsåskådning. Det brister ofta i hänsyn och respekt för oss trolösa. Yttrar man något negativt om kristna blir det debatt och de menar att man är ojuste. En insändarskribent i Hbl påstår att det inte är ok eller coolt att säga att man är troende och att han inte får hålla fast vid sin tro, utan måste följa med samhället och ändra övertygelse. Till honom säger jag bara: Välkommen till bibelbältet! Här är det coolt att vara kristen.

En insändare i ÖT andas samma indignation och tar upp flykten från kyrkan efter Räsänens uttalande. Skribenten konstaterar att kyrkans officiella företrädare reagerar bekymrat. Det är förståeligt att folk går ur kyrkan när kd-ministern säger att personlig moral går före lag. Kyrkfolket måste inse att ministern representerar kristenheten och således kyrkan. Den som går ur kyrkan förvärrar sin situation, tycker en församlingspastor i Vasa och menar att ”utskrivning innebär att man inte stöder fattiga” och vidare att man inte vill ha tillgång till kyrkan för vigslar, dop och begravningar. Till pastorn säger jag att man inte behöver höra till kyrkan för att stöda fattiga. Det kan man göra på tusen olika sätt. Man kan gifta sig borgerligt, man kan ha en sekulär begravning. (En språklig aspekt: man skriver inte ut sig ur kyrkan, man går ur kyrkan.)

Jag hör inte till kyrkan av den enkla anledningen att jag inte tror på Gud, ett skäl som enligt mitt sätt att se borde väga tyngst, men som ofta glöms bort.

Oförståelsen för icke-troende är stor här hos oss och det kan vi stå ut med, men respekt vill vi ha, precis som de troende.

En elev frågade mig en gång hur man kan leva utan att tro på Gud. Jag svarade: ”Det går fan så bra.” Jag borde förstås ha aktat mina ord, men det var mitt hjärtas mening.

1 kommentar:

  1. Jag håller med, till hundra procent. Tack till dej och Ann-Sofi Sandström för ett mycket bra "Samtal om livet"!

    SvaraRadera