Tant = tantig?

13 maj 2012

När jag var barn sa jag tant och farbror till och om vuxna. ”Tant Doris, får jag ta en bulle till?” (Hon bakade himmelskt goda bullar) kunde jag fråga och det var alldeles självklart. Mor och far talade också om tant och farbror.  ”Gå ur vägen för tanten!” var en vanlig fras i min barndom. Vuxna som inte var direkt familjebekanta men som t ex bodde i samma hus som vi omtalades som farbror Nylund, tant Österholm och en man som ofta skrattade kallade vi barn skrattfarbrorn.

Nu är jag själv en tant, men blir sällan eller aldrig tilltalad med tant och jag vet inte om jag vill bli det heller. Säger moderna barn tant och farbror? Talar barnens föräldrar om tant och farbror? Jag frågar mig om benämningarna håller på att försvinna och om det i så fall hänger ihop med en viss brist på respekt för vuxna bland barn och ungdomar. Kanske har det också att göra med det faktum att det eftersträvansvärda är ungdomlighet, både vad gäller utseende och sinne. Orden tant och farbror andas värdighet, respekt, men också flydd ungdom.

Ingen kvinna vill vara tant, än mindre tantig, fastän en del moderna, unga kvinnor vill lansera tanten på nytt och talar varmt för henne. Vi kvinnor uppmanas bejaka tanten i oss. Tanten har en massa nyttig kunskap om hus och hem. Det är tanterna som bär upp kulturen i vårt land, åtminstone är det de som går på teater, konserter och andra kulturella evenemang. Men vem vill egentligen vara tant? Ja, inte är det de medelålders kvinnor som klädda i senaste ungdomsmodet, leggings och baby doll-liknande toppar,formligen ropar ut ”Ge mig ungdomen åter!” Nej, ska man bejaka tanten i sig är det nog inte tanten i hatt och kappa, stadiga skor och handväska på armen man menar. Den moderna tanten sysslar visserligen med brödbak och långkok, kanske hon t o m går med i Marthaförbundet och virkar mormorsrutor, men hon är chic i tajta jeans och högklackat och färgat hår. Men tantig? Absolut inte! Tantig är lika med trist och grå, gammalmodig och omodern. Att vara tant behöver nuförtiden inte betyda att man är tantig.

I många språk , t ex engelska och franska är tant , ”aunt” resp. ”tante”, orden för faster och moster. Vad jag vet existerar inte begreppet tant och tantig i den svenska betydelsen alls i de två språken. Kan det också innebära att engelskspråkiga och franskspråkiga har en annan syn på äldre kvinnor?

Jämför tantig med farbroderlig. Medan tantig är ett mycket negativt laddat ord är farbroderlig nästan trevligt och mysigt. En farbroderlig klapp på axeln kan vara irriterande, men den är säkert vänskapligt menad.

Jag undrar om medelålders män har något emot att bli kallade farbror.

En dag när jag skulle gå och hämta posten och det visade sig att ingen post fanns i lådan, kom grannens lilla flicka cyklande. Hon stannade och sa: ”Kanske farbror Löfberg redan har tagit posten.” Det klack till i mig. Hon sa farbror! Vad gulligt! Jag tror inte min man har något emot att bli kallad farbror och vid närmare eftertanke får grannens flicka gärna kalla mig tant Wenelius.